Simply me, a Swede in LA

It's so simple to be wise. Just think of something stupid to say and then don't say it.

Friday, June 16, 2006

Finally!

Tomorrow night my mom and my little brother are finally coming to visit me and I can't wait! Before I moved here I could have never imagined what it would be like to only see my family and friends twice a year, christmas and summer, but now I can tell you, it's absolutely horrible! It's easily the worst part about living in LA, sometimes I just miss them so much I don't know what to do.

There's also always that fear that something will happen to my family while I'm here and there's nothing I can do and now I realize what my husband went through when he was living in Sweden...

Anyway, I'm really looking forward to showing my family Los Angeles and they're staying for almost 3 weeks so there'll be plenty of time to do everything they want and then we're going home to Sweden and I get to see all my friends and my dad again! Love you daddy!

5 Comments:

  • At 04:48, Anonymous Anonymous said…

    Förstår att de e jobbigt att vara ifrån sin familj.. min fästman bodde 52 mil härifrån och flyttade hit och träffar bara sina föräldrar 2 ggr per år vilket han tycker e jobbigt!..Jag skulle aldrig kunna träffa mina föräldrar så sällan då jag är riktigt mamma & pappa gris än haha

     
  • At 05:44, Anonymous Anonymous said…

    Usch vad hemskt. Jag förstår hur du känner dig, jag skulle inte kunna klara av det mer än i ett par år. Men egentligen så är det väl de första åren som är värst, sen vänjer man sig. Vad kul att de ska komma på besök. Ha det great

     
  • At 09:11, Anonymous Anonymous said…

    Det låter jättejobbigt, men vad härligt för dig att äntligen få träffa din familj och dina vänner! Hoppas verkligen att du kommer ha det bra

     
  • At 10:50, Anonymous Anonymous said…

    Kan nog inte förstå själv hur det känns, men anar att det är jobbigt! Trivs du i LA då eller längtar du hem till Sverige? Vi har faktiskt sol och sommar här nu, bara en sån sak! =)

     
  • At 22:31, Blogger Mim said…

    nadja: Jag ar ocksa saaa familjekar...och da blir det ju mycket svarare... Men som min bror sa "Efter de har 2 manaderna som vi bor tillsammans sa klarar vi oss nog fram till jul" :)

    muym: Ja, jag hoppas ju att jag vanjer mig ju langre tiden gar :)

    sorbonne: Nu nar de ar har kanns det jattebra! Som om de aldrig var borta liksom :)

    amanda: Jo visst trivs jag har, det kanns som hemma men jag har forstas dagar da jag kanner att jag bara vill HEM till Sverige.

     

Post a Comment

<< Home